Jan Hällje
Eldsjäl med många roller
Hamnkapten, kyrkovaktmästare, guide och brandkårschef är några roller som Jan Hällje har axlat under sitt liv i Baskemölla. Han har suttit i kyrkofullmäktige, kyrkorådet och varit politiskt engagerad.
– Innan man får sitt fulla förstånd kan man arbeta politiskt, säger Jan som inte längre är engagerad i politiken. På Baske är han född, uppvuxen och fortfarande boende. Något som han lär fortsätta med.
”Man får helt enkelt gripa in i sitt eget liv”
När Jan var fyra år dog hans pappa och eftersom mamma arbetade mycket som sjuksköterska i Hörby, flyttade han in hos sin mormor och morfar i huset på Baskemölla, som på den tiden kallades för Ljungbergs Torn. Redan i tjugoårsåldern tog Jan över ansvaret för mormor och morfars hus, där han ännu idag bor kvar. Jans första yrkesroll var målare och parallellt med sina olika arbeten har han även studerat på sin fritid. Han har med andra ord inte legat på livets latsida och Jan menar att om ska man komma någon vart med sitt liv, behöver man då och då göra val.
– Man får helt enkelt gripa in i sitt eget liv, säger han.
Hemma i det ombonade vardagsrummet dukar Jan fram dagens andra kopp kaffe. Han vaknar normalt innan fem på morgonen, så den första kaffeslurken drack han tidigt i morse.
– Hela mitt liv har präglats av livet till sjöss, säger Jan som bland annat varit skeppare på Sarpen, ett hundraårigt segelfartyg. Han ville göra en insats för bygden, genom att med Sarpen, segla med ungdomar till olika länder runt Östersjön. När de kommersiella segelturerna senare tog över, blev det inte roligt längre, så han slutade. Vårt samtal leder nu in på ämnena ekonomi och miljö. Om hur kortsiktigt vi idag tänker när vi försöker suga ut så mycket som möjligt ur vårt jordklot.
– Vi har en global kris på grund av att det är den meningslösa girigheten som styr. Den generation som ska betala priset av dagens girighet får det tufft, menar han. Jan har alltid haft båtar och för cirka fem år sedan sålde han ögonstenen Cigli. En träbåt ritad av båtkonstruktören C G Pettersson. Det var när Jans fru dog, som han tappade sugen att fortsättningsvis engagera sig i båten, vilket vi förstår när Jan berättar att han och hans fru under 28 år ägde och vårdade denna vackra träbåt. De gjorde också de allra flesta båtturerna tillsammans. Istället har Jan hittat en landbaserad hobby – veteranfordon. Vi går till ett närliggande garage och när Jan öppnar garagedörrarna, visar sig en gammal A-Ford och sex motorcyklar av äldre modeller. En av tvåhjulingarna är en Sarolea från 1929. Den är Jan ofta ute och kör med. Han vrider på bränslekranen och ställer sig på kicken. Den startar direkt.
Återblickgruppen har träffats i över trettio år
Jan har alltid haft ett engagemang för sin hembygd och genom Återblicksgruppen, får han utlopp för sitt brinnande intresse för Baskemölla. Tillsammans har den återblickande gruppen skrivit fem häften som, ända tillbaks till 1725, skildrar personer, fastigheter och händelser i och runt Baskemölla. Gruppen har träffats i över trettio år.
– Nu är vi bara fyra kvar som träffas var fjortonde dag under vinterhalvåret, berättar Jan. I år blir det dock ett sabbatsår eftersom de håller på med ett separat arbete. En listning av alla fastigheter på Baskemölla, där de vill ta reda på vem som byggt husen och vilka som, fram till idag, varit husens ägare. Förutom dessa publikationer har Jan även skrivit två häften, som båda fått titeln Berättelser från Baskemölla 1700-talet. I dessa skildrar han autentiska händelser på Baskemölla. I det Ljungbergska Tornet smids även planer på ett tredje häfte, utlovar ambassadören från Baskemölla. Om det arbete han via de olika skrifterna gjort för sin hemby, säger han ödmjukt.
– Det är inget anmärkningsvärt detta här, men jag är lite förvånad över att nyinflyttade har ett så stort intresse av att köpa skrifterna. Vi avslutar vårt samtal och Jan lämnar garagedörrarna öppna. Han ska strax ta en tur med sin gröna A-Ford in till Simrishamn.
Text: JOACHIM ORRENIUS
Reportaget även publicerat i Ystads Allehandas bilaga Byabladet 2009.
